Sunday, 28 July 2013

Om gott och ont.



Tes och antites.

Så ville vi utveckla oss!

Och, att bygga, är det godhet?
Och är, i så fall, att förstöra, riva ned, ondska?

Och att utveckla oss vill vi!
Och av utveckling och erövring, att 'ta', är vi, som man.
Ja, den form som i namn av 'fadern' finns.

Men, ondska fanns visst aldrig, här?

Så, varifrån kom den, vår vilja att förstöra, vår vilja att riva ned det andra
byggt, eller det erövra, stjäla?

Så, varifrån fick vi den, vår vilja till förvillelse, vår önskan att bara låta dem
leva bra, som vår egen väg ville gå. Varifrån fick vi den, alla som är ledare?
Och låg i denna önskan, ondska?

Ja, det gör det!

För där vi inte utvecklas och på bästa sätt, vi krymper!
Ja, mindre vi då blev, än kunde vi ha varit.

Och, i dessa institutioner vi kallar stater, kommuner, företag och kyrkor fanns 
den, ondskan, och i institutionaliserad, stadsfäst, form.

Och ändå fanns den, aldrig. 
Och finns, det gör den fortfarande inte, ondskan.

Till vår egen motsats vi bygger oss, som stabilitet och i stadsfäst form, att ge
mera och bättre, legitimitet. Och där motsatsen rådde, satsen skrek allt högre, 
att det var fel! Det var fel, det som här inte byggdes! Det var fel, det blev fel, 
det blir alltid fel att några låta växa, på det att andra må stanna kvar i sin växt, 
och därmed krympa!

Och när vi utvecklar oss, vi gör det, ibland, ja ganska ofta, genom 'spegling'.
Vi tänker igenom, GUD som vi alla är, mediterar, spekulerar, spankulerar, 
och ibland för sig själv. Ja, något mer än en tredjedel av den tid jag inte finns
inom, jag gör så.





'Aldrig skall jag sluta älska Dig' - Jonas Gardell.


Och genom att bygga mig min egen spegling, jag som till varje pris vill utvecklas. 
Jag som till varje pris vill utveckla oss och mig, mina älsklingar. 
Jag, som alltid finns och alltid tar livet av mig, och oss. 
Jag som alltid lever i sorg och yttersta glädje. 
Jag som allting kräver.

Jag också ger!
För det är vad jag är, mina älsklingar.

Så enkelt är det, och så blir det.

Och det oavsett mina krumbukter, och speglingar.
För det var via spegling, i rätt så avancerade turer, i alla fall i min egen skala
mätt, som jag ondskan 'uppfann'. Och ett bra verktyg var den, denna ondska, 
att oss lära att ännu längre gå, att dess tes finna, det jag inte ville kalla godhet.

Men, gärna att oss utveckla!

Sats, och motsats.


Mina älsklingar!

L







No comments:

Post a Comment