Hej Dani.
Det är Din namnsdag i dag.
Grattis!
Nej, presenter ville vi inte ha, varken Du eller jag. I alla fall inte småsaker
som man hellre slipper då man redan har allt man önskade av sådant. Så,
Du ska få en annan present av mig. En del av 'mig själv'. Musik, den musik
man tycker om, berättar mycket om vem man 'är'. Här, Alan Parson's
Project, två killar från England som liknade Pink Floyd men på sitt
sätt också var förnyelse. Förnyelse som i 'mjukare', mera vokalt.
Så hoppas jag att Du också skall tycka om deras musik.
som man hellre slipper då man redan har allt man önskade av sådant. Så,
Du ska få en annan present av mig. En del av 'mig själv'. Musik, den musik
man tycker om, berättar mycket om vem man 'är'. Här, Alan Parson's
Project, två killar från England som liknade Pink Floyd men på sitt
sätt också var förnyelse. Förnyelse som i 'mjukare', mera vokalt.
Så hoppas jag att Du också skall tycka om deras musik.
Du kommer inte alltid att sakna den pappa som fanns i Paris. Vi förändras.
Den pappa som är på väg att utvecklas är mera av Din far än var din pappa
i Paris. Detta då det är så märkligt ställt att jag är Din far också i 'himlen'. Ja,
så är det. Och om Du ville höra mer om hur det hänger ihop så blir nog
matbiten tillsammans viktig. För annars fick Du inte förstå det.
Ja, åtminstone blev Du en god bit mat 'fattigare'.
Och ett intressant samtal, likaså.
Och Om Du funderar på varför jag bygger text i olika form och formation,
så är orsaken den, att jag tycker om att visa att både form och innehåll har
betydelse. Och om Du funderar över varför det blev så många 'och', så var
det för att visa dig, att repetition kan tillföra värde. Värde som i
mera skönhet. Ja, samma värde finns i tradition, som vi
tidigare har skrivit om.
Vilken av 'skålarna' ovan ser bäst ut? Det är en smaksak, säger
den försiktige. Men, om man inte bara är försiktig säger man mera
vad man tycker. Att vara försiktig har drag av klarljus, klokskap. Att
säga vad man tycker andas mera av kärlek. Eller kanske av liv.
För både kärlek och liv säger mera 'rätt ut'. Och där
klarljus tänker snabbt, är kärleks intuition
ännu oändligt mycket snabbare.
...
Ljudteknik förändras. Så låter vi Alan Parson ge
exempel på, hur vår värld förändras och utvecklas. Vår
rymd därute är en spegel av oss själv. Det vi ser när vi tittar
upp mot skyn om natten är en bild av hur vi själva ser ut. Stjärnor,
galaxer, universa och universum som likt en stor 'kropp av pärlor' är
i ständigt växande och föränderlig konfiguration. Just nu är vi knappt
21 triljoner människoliv i dessa universum som tillsammans 'är' vi
människor, det jag kallar 'Fadern'. Hur Fadern och Modern - vår
3:e 'centralsol' - fungerar ville jag gärna berätta för dig, när Du
så har intresse därför. Och vem Du själv är i denna soppa
av himlar och planeter, det fick Du också så småningom
själv berätta. Och till det vill jag gärna lyssna.
Alan Parson's Project - Beginnings.
Lyssna till skillnaden i ljudkvalitet. Här
ett exempel på känsla och klarljus i balans?
Hög volym, tillräcklig för att fylla Ditt rum, samt
noggrant lyssnande behövs, att bättre märka skillnaden.
Klarljus, kärlek och liv behöver utvecklas i balans.
Just nu finns, på denna vår jord, rätt så mycket
liv, och en del klarljus. Kärlek har inte givits
lov att ännu här inträda. Detta då kärlek
utan måtta slår sönder allt i sin väg.
Behövs så klarljus att måtta ge!
Var är det balans uppstår
mellan de båda, Dani?
Kanske melodin
här under är
av mera
balans
?
Som Du ser och hör, är klarljuset här
mera av 'oslipad diamant'. Men formen
av diamanten börjar synas. Och klarljus
med för litet kärlek blir gnistrande kall
liksom diamanten är. Men diamanten
är ju vacker? Ja, så är också klarljus.
Det är därför vi fyller natthimlen
med så många diamanter.
Här höjs skärpan, klarljuset. Videon passar
bäst i blått, då vi ju valt denna färg till att vara
klarljusets egen. Låter det fortfarande bra,
tycker Du? Det tycker inte jag!
Lyssna till skillnaden i ljudkvalitet. Här
ett exempel på känsla och klarljus i balans?
Hög volym, tillräcklig för att fylla Ditt rum, samt
noggrant lyssnande behövs, att bättre märka skillnaden.
Klarljus, kärlek och liv behöver utvecklas i balans.
Just nu finns, på denna vår jord, rätt så mycket
liv, och en del klarljus. Kärlek har inte givits
lov att ännu här inträda. Detta då kärlek
utan måtta slår sönder allt i sin väg.
Behövs så klarljus att måtta ge!
Var är det balans uppstår
mellan de båda, Dani?
Kanske melodin
här under är
av mera
balans
?
Som Du ser och hör, är klarljuset här
mera av 'oslipad diamant'. Men formen
av diamanten börjar synas. Och klarljus
med för litet kärlek blir gnistrande kall
liksom diamanten är. Men diamanten
är ju vacker? Ja, så är också klarljus.
Det är därför vi fyller natthimlen
med så många diamanter.
Här höjs skärpan, klarljuset. Videon passar
bäst i blått, då vi ju valt denna färg till att vara
klarljusets egen. Låter det fortfarande bra,
tycker Du? Det tycker inte jag!
Här blandas för mycket klarljus och liv, med för
litet kärlek. Resultatet blir fattigdom i känsla
och uttryck, samt 'nära till att döma'. Men
vem var då så bra, att han hade rätt
att så göra? Ingen var så bra
och ingen gjorde det heller.
Inte utan att Gud
blandade sig i
och 'skärpte' till det
som skulle skärpas, att
mera förståelse ge om vad vi
inte föredrar. Kärlet i vilket vi samlar
vår lärdom börjar likna ett timglas. Mycket
möda är i att jord för jord bygga oss en 'merkaba',
den 'plats' där vi alla i kärlek och klarljus blandas.
Ja, som Du ser, har vår merkaba nu fått en form.
Men den formen ville vi inte ha! Så behövs ytterligare
27 år och litet till med finslipning av diamanten, att lägga till och
dra ifrån 'liv'. Ja detta sker genom att förändra våra gener, där vi lägger
till litet nytt och tar bort en del av det gamla. Det som inte längre behövdes
och inte längre var just oss på denna jord till nytta. Alan Parson's Project
hann med att spela in rätt så mycket. 'Tales of Mystery and Imagination -
Edgar Allan Poe' (1976) var deras första skiva. Detta album spelades in då
ljudteknik var rätt så dåligt utvecklad, tyvärr. Men bra musik är det. LP'n
är uppbyggd kring Edgar Allan Poe's 'the House of Usher', en gotisk
skräckroman som anses vara det bästa EAP skrev. Burkigt ljud, och
detta förstör nästan hela upplevelsen. Så blir det en av de saker
som får förändras, och snabbt. De här gamla albumen går inte
att lyssna till, längre. Och detta trots att de 'live' låter bra.
Tekniken förändras som tur är, snabbt. I Robot (1977)
är tillsammans med Pyramid (1978) bland det bästa
som gjordes av Parson och Woolfson. Om Du tittar
igenom titlarna till Alan P's album ser Du, att
människor alltid fascinerats av det vi inte
förstår. Kreativitet är att söka, gå
utanför. Så, om Du inte ännu
förstår vad som händer
omkring oss, varför
inte fråga? Luta
Dig mot mig,
ja gärna det
om Du så
önskar.
Verkar
jag orolig,
Dani? Jag
känner mig
inte orolig. Inte det
minsta. Den utveckling
vi nu går igenom, skall snart
vara bringad till sitt slut. Och under det detta sker skall vi
alla, alla i vår lilla familj vara att förändras, bli mera av det
vi var innan vi gick in i de liv vi just nu lever, här. Och det
blir en tid av glädje, inte av oro. Så skall människor inom
kort bli gladare, ges nya 'omöjligheter' att fundera kring.
Det man inte förstår utmanar sinnet och blir språngbräda
för kreativitet att skapa. Ja, hur mycket automation, hur mycket
data, och vilken roll människa skall ha. Det var väl kanske vad Alan
funderade över, när skivan gjordes. Och så skall vi under dessa våra
sista år på denna jord ägna oss åt att bygga våra lerkärl vackrare.
Och om Du tycker att det som just nu skrevs och ritades kom att mera
likna en guldpokal än en lerkruka, så var det kanske också meningen. Hur
ska nu allt bli? Hur ska vi se ut, och låta? Mera som den musik vi är, skrattar
Gud. Men ska vi inte kunna ge ett enda exempel, via musikvideo, på detta då?
Tja, kanske inte en enda 'källa' räcker, Dani, för att åstadkomma det som här och
nu bygges? Kanske körverk blir bättre, här och där blandat med soloframträdande?
Men, visst behöver vi utvecklas mera, bli mera av både klarljus, liv och kärlek
innan det är dags för oss att tillsammans skapa vårt nästa äventyr. Vad
tycker Du att fortsättningen skall bli, på historien om vår oändliga
resa? Här litet mera om hur den här jorden började. Ja, efter
Atlantis och Tanya Antediluviana, förstås.
Pangea, i 1080p HD. Pangea var också Atlantis
och inte bara, som visas här, vår jord av trias, jura
eller krita. Och fyra jordar hann vi utvecklas
genom, innan vi stod där vi nu står. Fyra
jordar, som i likhet med de fyra skålar
som den här texten börjar med, gav
oss de olika egenskaper vi
behövde. Ja, det var en
jord till, innan dessa
fyra. Den och de elohim
den bar med sig, är också
av vår 'ordning'. Och denna
pokal är för de djur vi också tar med.
'Sintel', fantasy animation i 4096p ultra HD.
Och när S:t Göran, eller vi alla, så tagit livet
av draken, som är den bild vi gavs av 'alltings
makt', vem ska nu gälla att vara den lille
nyfödde drakbabyn i filmen?
Vad ska vi tro på och sedan längta efter? När
våra religioner fått alla svar, och det som skrivits
om himlars tillvaro ovan moln inte längre
blir till längtande 'skisser'.
resa genom universa, universum och världar långt
utanför vad fantasi och tanke ännu förmår se,
skall ha att visa oss. Men någon skräckfilm
blir det inte!
"Where the ocean meets the skies, we'll be sailing."
Ja, det finns många sätt att uttrycka sig. Och
väntar på oss gör ännu flera. Flera,
som i värme, tillsammans!
And, a neverending story it is.
Kram!
Ja, till David, också.
Och exakt lika mycket.
**
*
litet kärlek. Resultatet blir fattigdom i känsla
och uttryck, samt 'nära till att döma'. Men
vem var då så bra, att han hade rätt
att så göra? Ingen var så bra
och ingen gjorde det heller.
Inte utan att Gud
blandade sig i
och 'skärpte' till det
som skulle skärpas, att
mera förståelse ge om vad vi
inte föredrar. Kärlet i vilket vi samlar
vår lärdom börjar likna ett timglas. Mycket
möda är i att jord för jord bygga oss en 'merkaba',
den 'plats' där vi alla i kärlek och klarljus blandas.
Men den formen ville vi inte ha! Så behövs ytterligare
27 år och litet till med finslipning av diamanten, att lägga till och
dra ifrån 'liv'. Ja detta sker genom att förändra våra gener, där vi lägger
till litet nytt och tar bort en del av det gamla. Det som inte längre behövdes
och inte längre var just oss på denna jord till nytta. Alan Parson's Project
hann med att spela in rätt så mycket. 'Tales of Mystery and Imagination -
Edgar Allan Poe' (1976) var deras första skiva. Detta album spelades in då
ljudteknik var rätt så dåligt utvecklad, tyvärr. Men bra musik är det. LP'n
är uppbyggd kring Edgar Allan Poe's 'the House of Usher', en gotisk
skräckroman som anses vara det bästa EAP skrev. Burkigt ljud, och
detta förstör nästan hela upplevelsen. Så blir det en av de saker
som får förändras, och snabbt. De här gamla albumen går inte
att lyssna till, längre. Och detta trots att de 'live' låter bra.
Tekniken förändras som tur är, snabbt. I Robot (1977)
är tillsammans med Pyramid (1978) bland det bästa
som gjordes av Parson och Woolfson. Om Du tittar
igenom titlarna till Alan P's album ser Du, att
människor alltid fascinerats av det vi inte
förstår. Kreativitet är att söka, gå
utanför. Så, om Du inte ännu
förstår vad som händer
omkring oss, varför
inte fråga? Luta
Dig mot mig,
ja gärna det
om Du så
önskar.
Verkar
jag orolig,
Dani? Jag
känner mig
inte orolig. Inte det
minsta. Den utveckling
vi nu går igenom, skall snart
vara bringad till sitt slut. Och under det detta sker skall vi
alla, alla i vår lilla familj vara att förändras, bli mera av det
vi var innan vi gick in i de liv vi just nu lever, här. Och det
blir en tid av glädje, inte av oro. Så skall människor inom
kort bli gladare, ges nya 'omöjligheter' att fundera kring.
Det man inte förstår utmanar sinnet och blir språngbräda
för kreativitet att skapa. Ja, hur mycket automation, hur mycket
data, och vilken roll människa skall ha. Det var väl kanske vad Alan
funderade över, när skivan gjordes. Och så skall vi under dessa våra
sista år på denna jord ägna oss åt att bygga våra lerkärl vackrare.
Och om Du tycker att det som just nu skrevs och ritades kom att mera
likna en guldpokal än en lerkruka, så var det kanske också meningen. Hur
ska nu allt bli? Hur ska vi se ut, och låta? Mera som den musik vi är, skrattar
Gud. Men ska vi inte kunna ge ett enda exempel, via musikvideo, på detta då?
Tja, kanske inte en enda 'källa' räcker, Dani, för att åstadkomma det som här och
nu bygges? Kanske körverk blir bättre, här och där blandat med soloframträdande?
Men, visst behöver vi utvecklas mera, bli mera av både klarljus, liv och kärlek
innan det är dags för oss att tillsammans skapa vårt nästa äventyr. Vad
tycker Du att fortsättningen skall bli, på historien om vår oändliga
resa? Här litet mera om hur den här jorden började. Ja, efter
Atlantis och Tanya Antediluviana, förstås.
Pangea, i 1080p HD. Pangea var också Atlantis
och inte bara, som visas här, vår jord av trias, jura
eller krita. Och fyra jordar hann vi utvecklas
genom, innan vi stod där vi nu står. Fyra
jordar, som i likhet med de fyra skålar
som den här texten börjar med, gav
oss de olika egenskaper vi
behövde. Ja, det var en
jord till, innan dessa
fyra. Den och de elohim
den bar med sig, är också
av vår 'ordning'. Och denna
pokal är för de djur vi också tar med.
'Sintel', fantasy animation i 4096p ultra HD.
Och när S:t Göran, eller vi alla, så tagit livet
av draken, som är den bild vi gavs av 'alltings
makt', vem ska nu gälla att vara den lille
nyfödde drakbabyn i filmen?
Vad ska vi tro på och sedan längta efter? När
våra religioner fått alla svar, och det som skrivits
om himlars tillvaro ovan moln inte längre
blir till längtande 'skisser'.
Tja, med en så spännande början skall man
väl inte redan i förväg avslöja vad vår fortsattaresa genom universa, universum och världar långt
utanför vad fantasi och tanke ännu förmår se,
skall ha att visa oss. Men någon skräckfilm
blir det inte!
"Where the ocean meets the skies, we'll be sailing."
Ja, det finns många sätt att uttrycka sig. Och
väntar på oss gör ännu flera. Flera,
som i värme, tillsammans!
And, a neverending story it is.
Kram!
Ja, till David, också.
Och exakt lika mycket.
**
*
No comments:
Post a Comment